Kvinnan som fött flest barn i Sverige

Frida Kristina Josefina är ett namn från förr. Hon födde 19 barn nästan alla överlevde till vuxen ålder. Det var helt vanligt då. Men idag? Kvinnor i Sverige får i genomsnitt bara 1,43 barn. Vad hände egentligen? Hur gick vi från 19 barn per kvinna till mindre än två?

Historien om kvinna som fött flest barn i Sverige berättar något viktigt. De visar hur mycket samhället förändrats på bara några generationer. För att förstå framtiden behöver vi titta bakåt (även om de kan kännas långt borta).

Från 19 barn till 1,43 - Vad hände med barnafödandet?

Siffrorna är skrämmande. År 2024 föddes bara 98 500 barn i Sverige. Det är de lägsta sedan 2002. Fruktsamheten antalet barn per kvinna är nu 1,43. Aldrig förr har talet varit så lågt.

Varför? Flera saker spelar roll. Ekonomin är en stor orsak. Ett barn kostar mycket pengar från fødseln till vuxenåren. Dagis, mat, kläder, möbler. Det adderas snabbt. En familj måste ofta betala 200 000 till 300 000 kronor för varje barn under uppväxten. Det skrämmer många bort.

Bostäder är ett annat problem. En trerumslägenhet är dyr i städer där jobben finns. Unga par måste välja: spara pengar eller få barn? Ofta blir svaret att vänta. Eller välja bara ett barn istället för tre.

Jämställdheten spelar också in på ett bra sätt. Kvinnor går nu på universitet. De jobbar i karriärer. De vill inte bara vara hemma med sex barn som Frida Kristina Josefina kanske var tvungen att vara. De vill välja sitt eget liv, helt enkelt.

Tekniken ändrar också saker. Chatbottar och appar hjälper föräldrar att hitta svar på frågor. Tidigare ringde man mormor. Nu skriver man till en AI. Det är snabbare. Men det saknas ibland något mänskligt.

Essunga vägrar ge upp - Hur vissa kommuner trotsar trenden

Inte överallt faller barnafödandet. Essunga kommun i Västra Götaland har 2,07 barn per kvinna. Det är högst i Sverige. Vad gör de rätt som andra inte?

De erbjuder bättre familjepolitik. Billigare dagis. Bättre föräldrastöd. Människor känner att samhället bryr sig. De kan faktiskt få barn utan att gå i konkurs.

Dessutom finns det ett starkt samhällsengagemang. Mormödrar, grannar och församlingen stöttar familjer. Det är inte bara staten det är hela byn som hjälper till. Det gör stor skillnad.

Digitala nätverk spelar också roll. Mormorchallenge och appar kopplar ihop generationer. En mormor kan se sitt barnbarn på video. Hon kan dela tips via chattgrupper. En ung mamma kan fråga på en app när babyn inte sover. Teknik blir en bro mellan gammalt och nytt.

Vad kommer härnäst?

Frida Kristina Josefinas 19 barn känns långt bort från dagens Sverige. Vi lever i två helt olika världar. Men regeringen börjar vakna. De har tillsatt en utredning för att förstå vad som händer.

Kan vi vända trenden? Kanske. Om vi gör det billigare att ha barn. Om vi bygger fler bostäder. Om vi låter föräldrar arbeta deltid utan straff. Om vi låter mormödrar och farfar vara närmare.

Digitala lösningar kan hjälpa. Men ingen chatbot ersätter en kram från en närstående. Den stora frågan är: kommer samhället vilja investera i familjer? Eller accepterar vi att få barn blir normen?

Det vet vi inte än. Men historien om Frida Kristina Josefina och hennes 19 barn ställer frågan. Vad vill vi att Sveriges framtid ska se ut?