Finns det liv på andra planeter
Finns det liv på andra planeter? Det är kanske den mest fascinerande frågan vi kan ställa. Tänk på det miljarder stjärnor, ännu fler planeter. Många av dem kan ha vatten, atmosfär och värme från sin stjärna. Samma ingredienser som på jorden. Under många år var det här bara science fiction. Nu är de faktisk vetenskap.
Det som gör allt detta möjligt är nya teleskop som James Webb. Det här instrumentet är så kraftfullt att det kan analysera atmosfären på planeter hundra ljusår bort. Det är som att lyssna på vad luften säger. Forskare letar inte efter små gröna gubbar eller flygande tefat. De letar efter något mycket mindre spektakulärt men mycket mer verkligt kemiska spår som bara levande saker kan göra. Och de börjar faktiskt hitta intressanta saker.
Vad letar forskare efter när de söker efter liv långt borta?
Föreställ dig att du vill veta om det finns djur i en låst låda. Du kan inte öppna den. Men genom ett litet hål ser du röken från lådan. Röken kan berätta mycket. Den kan säga "här finns en brasa" eller "här finns något som förmultnar." Samma idé använder astronomer. De studerar atmosfären runt planeter långt borta. Särskilt letar de efter något som kallas biomarkörer kemiska ämnen som på jorden endast kommer från levande organismer.
En biomarkör kan till exempel vara metan. På jorden producerar kor och mygglarver denna gas när de matchar. Andra levande saker gör det också. Dimetylsulfid är en annan biomarkör marina alger gör denna gas i oceanerna. Och fosfin är en tredje. Det är en giftig gas som vissa bakterier på jorden skapar.
Men här kommer det komplicerade. Dessa gaser kan också komma från icke-biologiska processer. Vulkaner kan göra vissa gaser. Kemiska reaktioner i atmosfären kan skapa andra. Det är därför forskare måste vara mycket försiktiga. De söker efter kombinationer av dessa ämnen som tillsammans är svåra att förklara utan liv. De kollar också på planeternas storlek, temperatur och avstånd från sin stjärna. Kan vatten finnas i flytande form där? Kan något levande faktiskt överleva?
Planeten K2-18b är ett perfekt exempel på hur detta fungerar. Den ligger 124 ljusår från oss. James Webb-teleskopet har observerat atmosfären och hittat metan och koldioxid. Men det finns också möjliga spår av dimetylsulfid. Forskare vet också att K2-18b är större än jorden och kan ha djupa oceaner under molnen. Tillsammans gör detta planeten mycket intressant (jag menar, oceaner under molnen, vad coolt är det?). Men det betyder inte att liv finns där det betyder bara att vi måste titta närmare.
De senaste fynden som väcker uppmärksamhet
K2-18b är just nu det hetaste samtalsämnet bland exoplanetforskare. År 2023 och 2024 rapporterade forskare att de troligt hade hittat dimetylsulfid i atmosfären. Om detta är sant är de stort denna gas är väldigt svår att förklara utan biologiska processer. Men forskarna säger också tydligt: detta är inte bevis för liv. Det är en indikation värd att undersöka vidare.
Något helt annorlunda hände år 2020. Forskare trodde sig ha hittat fosfin i Venus atmosfär. Rubrikerna blev vilda: "Liv på Venus!" Men senare upptäckte andra forskare möjliga fel i mätningarna. Kanske var det inte fosfin alls. Kanske var det något som ser ut som fosfin för instrumenten. Så idag är vi tillbaka till punkt ett angående Venus. Denna historia visar varför forskare måste bekräfta fynd flera gånger innan de presenterar det som sant.
Mars är en annan planet som många fokuserar på. Rymdsonden Perseverance rullar omkring och letar efter fossiler eller kemiska spår från gamla liv. Mars hade vatten på ytan för miljoner år sedan. Det hade en atmosfär. Det var möjligt att liv utvecklades där. Men vi har inte hittat något entydigt bevis ännu. Perseverance jobbar vidare, och det finns hopp för framtiden.
Det viktiga att förstå är skillnaden mellan två saker. För det första: planeter med rätt förutsättningar för liv. För det andra: faktiska bevis för liv. Vi hittar många planeter av det första slaget. Vi hittar ännu inte något av det andra. Men vetenskapen blir bättre och bättre på att söka. Varje år bärs nya instrument till teleskopen. Nästa generation James Webb-instrument är redan på vägen. Den kommer kunna se ännu svagare signaler.
Hur kan du följa denna forskning själv?
Om detta intresserar dig är det faktiskt enkelt att hålla sig uppdaterad. NASA och ESA publicerar regelbundet rapporter på sina webbplatser. Många svenska nyhetsmedier rapporterar också om stora fynd. Men här är ett tips: var skeptisk mot sensationella rubriker. "Liv hittat på exoplanet!" låter bättre än "Vi hittar möjliga biomarkörer som kräver vidare bekräftelse" men den andra versionen är ofta mer korrekt.
Chatbottar och AI-verktyg kan också vara användbara här. Du kan fråga en chatbot som ChatGPT: "Vad är det senaste från exoplanetforskningen?" och få en bra sammanfattning. Många chatbottar är bra på att förklara komplicerad vetenskap på ett enkelt sätt. De kan också hjälpa dig att sortera mellan spekulationer och faktiska vetenskapliga resultat. Forskare själva använder AI för att analysera den enorma mängden data från teleskopen det skulle vara omöjligt för människor att göra det för hand.
Så vad händer härnäst?
James Webb-teleskopet kommer att fortsätta att titta på exoplaneter. Nya instrument läggs till. År 2027 eller 2028 kan nästa stora rymdteleskop lanseras. Den kan se ännu svagare atmosfärer. På Mars fortsätter Perseverance att söka. Om ett par år kommer nya rovrar att landa på månen och andra planeter.
Sanningen är att universum är ofattbart stort. En biljoner biljoner planeter möjligtvis. Många med rätt förutsättningar för liv. Det vore statistiskt konstigt om vi var helt ensamma. Men att hitta något verkligt bevis? Det kräver tålamod, bra instrument och många ögon som studerar data.
Kanske hittar vi något inom tio år. Kanske tar det hundra år. Kanske finner vi enkla mikrober på Mars eller i någon fjärran exoplanetatmosfer. Eller kanske hittar vi ingenting kanske är vi faktiskt ensamma. Men varje gång ett teleskop slår på sig och analyserar en ny planet, blir vi lite närmare ett svar. Och det är det som gör detta så spännande.
